ANVÄNDNING AV mykorrhiza

Vad är mykorrhiza?

Mykhorriza, ett grekiskt ord som på svenska betyder svamprot, är resultatet av ett ömsesidigt förhållande, en så kallad ”symbios”, mellan växter och vissa mycel (jordsvampar). Detta partnerskap har successivt utvecklats under 500 miljoner års evolution. 


Mycelen hjälper växterna att växa bättre och ger växterna ökad motståndskraft mot miljöstress och skydd mot växtpatogener. I utbyte får svampen de sockerarter den behöver från växterna. Men låt oss ge dig en mer detaljerad beskrivning av denna fascinerande symbios.

Svampar

Ta en promenad på hösten i skogen. Har du tur kanske du hittar kantareller. Säkert upptäcker du några giftiga men ändå vackra röda flugsvampar. Naturligtvis ser du bara det som finns ovan marken. Men, den större delen av organismen finns under jorden i form av fina trådar (hyfer) som sträcker sig många meter genom jorden. Det du ser ovan jord av svampen är i själva verket bara en väldigt liten del av hela organismen – en organism som vi kallar mycel. Nätverket av underjordiska hyfer ansluter sig till växternas rötter och fungerar i praktiken som ett extra rotsystem.

Varför är mycelen så viktiga?

Under evolutionens gång har många av mycelen lärt sig att kommunicera med växterna. Genom att bli en del av växternas rötter kan mycelen och växterna samarbeta. Mycelen fångar upp vatten och olika näringsämnen i jorden och ger dem till växten, och tillbaka får mycelen olika kolhydrater som är föda för mycelet. I detta interaktiva samarbete kan värdväxten samarbeta med flera olika arter mycel i sin sfär. 


I dag vet vi, genom naturvetenskapen, att vissa arter mycel till och med ger växten antibiotika som en barriär mot olika sjukdomar. En annan häpnadsväckande funktion hos mycelen är att några bildar ett protein som kallas för glomalin. Glomalin kan liknas ett ”superklister” som håller kvar näringsämnena i jorden så de inte försvinner när det regnar. Mycel kan även bryta ner koldioxid och har därför en central roll i hela vårt ekosystem. En dold superhjälte med andra ord!

Hur får vi mykorrhiza?

Allt börjar med de mikroskopiska trådarna/hyfer, eller mycel, som mykologerna kallar dem. Men om du skulle lägga några av dessa trådar i en växtbädd så skulle inget hända. För att kunna hjälpa symbiosprocessen på traven, måste vi först multiplicera de reproduktiva sporerna från svamporganismerna och sedan välja rätt (!) mycel beroende på vad vi vill ha för effekt i produkten/växten. Vi försöker välja bästa möjliga mix för att skapa en maximal stimulans för såväl mycelet som växten. Därefter tar vi fram ett koncentrerat extrakt med de ingredienser som forskningen har lärt oss kan hjälpa växten och mycelen att bilda mykorrhizan. 


Finns det bara en typ av mykorrhizabildande mycel? Nej, långt därifrån. Det finns faktiskt hela sju olika typer av mykorrhiza, men det är bara det vi känner till idag. Forskningen om mycel och mykhorriza är – jo, faktiskt – ganska ung. Det är därför vi i våra laboratorier idag forskar mer och mer för att förstå, identifiera och sedan separerar i olika typer. När man framställer mykhorriza så går det till så här: vi multiplicerar/odlar de enskilda arterna i en för respektive art naturlig miljö, och sedan blandar vi ihop dem för att de ska få de rätta förutsättningarna för möta särskilda behov och tillämpningar. 


Olika växter behöver olika arter av mykorrhizasvampar och den specifika formulan som krävs i varje enskilt fall kan bara skapas genom att involvera experter, biologer och mykologer i produktionen av nya produkter.

Är mykorrhizasvampar ett gödselmedel?
Nej. Mykorrhizasvampar är levande organismer. De stöder substratet/växtbädden och växten under hela dess livslängd. Symbiosen kan inte skapas av ett gödningsmedel. Men, gödsel är viktigt eftersom det behövs näringsämnen i jorden. Därför är kombinationen mykorrhizasvampar och en lagom dos gödsel det bästa ur både miljö- och ekonomiskt perspektiv. Nu kan även du utnyttja denna fantastiska resurs och få de starka, resistenta och friska växter du har strävat efter – samtidigt som du också får en bättre mylla.

Varför ska jag använda mykorrhiza? 

Växter och mycel behöver varandra, så därför borde mykorrhiza vara en självklarhet för alla som har växter. När vi sätter nya växter av alla typer och ger dem mykorrhiza, så ger vi dem egentligen det naturligaste av vad naturen själv har skapat under evolutionens gång. En växts rotsystem klarar sig inte på egen hand – den behöver symbioser. Med förutsättningarna för symbiosen på plats i växtens rotsystem, så får vi växter som mår bättre, som slipper det man kallar ”växtstress”, som undviker jordtrötthet och slipper sjukdomar. De mikroskopiska trådarna skapar en barriär mellan jorden och växten, reglerar vattenkonsumtionen under heta dagar och fångar upp fler näringsämnen än vad rötterna själva skulle klara av ta upp ur jorden. Så, när du behandlar dina växter med mykorrhizabildande mycel, kan du vara säker på att de kommer att få möjlighet att använda hela potentialen av vad som finns i din jord.

Varför har ingen upplyst mig om denna fantastiska resurs?
Tro det eller ej, men i vissa delar av världen har man faktiskt använt sig av denna teknik i över 2000 år. Men, många av svaren på mycelens gåtor har vi med hjälp av intensiv forskning fått bara på de tre senaste decennierna. Forskningen har också lett till utvecklandet av tekniker att kunna producera svampsporer av högsta kvalitet. Genom att tillföra växtbädden mykorrhizabildande mycel kommer du att bidra till en naturlig tillväxt, resistens mot sjukdomar och en bättre livscykel. Precis som människor behöver ha en god tillgång till vatten och en hälsosam livsstil baserad på naturliga, ekologiska produkter, så mår våra växter mycket bättre när de lever med ”kamrat mycel” i en livslång relation som hjälper dem att utnyttja alla resurser i jorden. När vi förser våra växter med bästa möjliga stöd i form av mykhorriza, så får växterna samtidigt mycket större potential att överleva perioder under ogynnsamma förhållanden.

Hur fungerar det? Mykorrhiza

Bedömning av ny rottillväxt

Ta bort kompost och placera skruven direkt på mineraljord. Använd en jordskruv med en diameter på 8 cm för att skapa ett hål med ett djup av 26 cm. Syftet är att skapa ett hål med intakta väggar och snyggt skurna rötter. Ta bort jord från jordborren genom att placera den över en hink. Separera rötterna från jorden och kasta rötterna. Om fina rötter (1,5-3 millimeter diameter) inte finns flytta till ny plats. Växtkärnor måste placeras där fina rötter för närvarande förekommer. Screening delar också upp jorden i ett löst rotmedium. Om så önskas, blanda mykorrhiza produkter (eller andra produkter) genom jorden. Om mykorrhiza produkter används rekommenderas att du använder 2 hinkar. Den första skopan kommer att användas för rotväxtkärnorna som kommer att fyllas med jord blandad med mykorrhiza produkter, och den andra skopan kommer att användas för rotväxtkärnor som kommer att fyllas med endast jord. Detta förhindrar kontaminering av jorden i den andra skopan med mykorrhiza.
Märk plastkärnan för att hitta plastkärnan tillbaka efter en längre tidsperiod. Etiketten måste sticka ut och vara UV- och vattentät. För in plastkärnan i hålet även med jordytan. Placera 1 cm sand i botten av rotväxtkärnan för att underlätta att ta bort rotväxtkärnorna efter en viss tid. Fyll tillväxtkärnan med den rotfria jorden (och om så önskas med mykorrhiza produkter) och packa försiktigt. Andra rotmedier kan också användas i stället för jorden. Placera 4 kärnor runt ett träd, varav 2 av dem är fyllda med mykorrhiza produkter. Efter minst 15 veckor kan koloniseringen av mykorrhiza och rotbildning jämföras mellan rotväxtkärnorna med och utan mykorrhiza produkter blandade genom jorden.

Efter 15 veckor, ta bort plastrotsinväxtkärnan genom att först skära rötter från utsidan av kärnan med en lång och vass kniv. Försök inte ta bort inväxtkärnan förrän alla rötter har skurits från utsidan av kärnan. Kärnor kan dras från jorden med en tång. Separera ny rottillväxt från jord med hjälp av en siktkorg eller sil. Nya rötter blir ljusa i färg och 1,5 - 3 millimeter i diameter. Mycorrhizae kommer att hålla jorden i klumpar dessa kan observeras bäst efter att ha tvättat dem försiktigt i vatten. En analys kan utföras för att bestämma koloniseringen av mykorrhiza och rotbildning. Fina rötter och mycorrhizae är de första växtdelarna som reagerar på behandlingar som bevattning, luftning av organiska ändringar, mykorrhizal svampinokulering och ect.